Nyårskrönika

Ännu ett år börjar se sitt slut. Efter mycket bekymmer kunde man till slut prova på en lugn kortrunda så här sista dagen. Tyvärr slutade året med en veckas rejäl förkylning vilket tog död på en annars mycket bra träningsmånad. Blev ett uppvaknande på annandagen med årets halsont och en kran som stod vidöppen de följande dagarna. Hade förhoppningar att fixa månadsbästa för året men det blev inte mer än det blev. Så är det. När allt känns så bra och träningen flyter på så blir det alltid ett bakslag med sjukdom av något slag. Inget att göra åt men ibland känner man faktiskt lite frustration.
Men ändå, det har varit ett fantastiskt löparår måste jag säga. Tredje året genomfört och det har blivit en rejäl mängdökning från tidigare år. Totalt hamnade jag på 1402 km. Då har även löpningen under sommaren fått stå åt sidan ibland för lite cykling. Ett skönt komplement dels som transport till jobbet men även som alternativ till något löppass då och då.

Det känns lite som det hela till slut har lossnat med löpningen. Det är inte längre något ont som skall genomföras utan det har helt enkelt blivit en grej i den vardagliga planeringen. Eller oplaneringen kanske man skall säga. Med två småbarn är det svårt att planera. De flesta passen sker rent ut sagt ganska oplanerade. Möjligtvis kan du förutspå vilken dag du ska träna på men sen när man väl kommer ut är en annan sak. Kanske inte alltid primetime men den finns alltid där någonstans. Tiden alltså. Hoppa över nån timmes navelpillande framför tvn eller gå upp nån timme tidigare på morgonen. Dygnet är fullt med tid. Om man vill alltså. Men efter snart tre år måste jag inse att jag tydligen vill. Tappat räkningen på hur många tidiga lördagsmorgonar man gett sig ut 6 halv 7 tiden på långpass på 2-3 h. Ibland längre . Det hade aldrig funkat om det inte fanns någon långsiktig tanke och vilja bakom det hela. Detta år med iskall vinter i början och så hopplöst regnigt nu i höst och vinter har ändå inte gett mig skäl till att ställa in träningen. Nu i december har många pass genomfört kvällstid när barnen somnat i blåst och kraftigt regn med på sin höjd ett par plusgrader. Synfältet i motvinden med regnet piskande mot ansiktet har varit ett par meter. Bilarna man möter slår på hellyset och undrar vad fasiken det är som rör sig på vägen. Ja det är bara en löpare. Det är jag. Jag bryr mig inte om vädret.

Väder ja. Det tar mig in på årets mest nervösaste ögonblick. Maratondebuten i Båstad. Klassat som ett av Sveriges mest kuperade och ja, ett maraton är ändå en ganska respektingivande distans. Dryga 42km. Hela natten och morgonen blåste det och regnade det rejält. Ett par timmar innan start var regnet och vinden dock borta så det blev till slut perfekt väder med mestadels moln. Hur gick det då? Ja det är det skrivet om tidigare här i bloggen. Tillsammans med Båstad är väl min debut i ett tidslopp i Karlstad det jag minns mest och höjer lite över det andra. Mitt första 6h lopp där jag klarade en ultradistans och hamnade på dryga 52km. Finns också att läsa mer om i tidigare inlägg.
Nyårslöften har jag dock inga. Tycker man skall vara lite försiktig med löften. Ett löfte kan i många fall vara svårt att hålla och det kan kännas lite surt att efter bara någon eller några månader se löftet brista. Bättre då att ha målsättningar som man försöker uppnå. Och är man bara någorlunda seriös med det man håller på med så väger ett mål lika tungt som ett löfte.
Mål måste man ändå ha. Ser det väldigt svårt att hålla på med någonting, vad det än är om man inte har klart för sig för varför man håller på eller vad man vill få ut av det hela.
Så mina mål för 2012 är väl först och främst att fortsätta men den dos träning man hinner med idag och i mån av tid kanske öka några mil på månadsbasis. Kommer fokusera på ett mindre antal tävlingar i år men då istället de lite längre tävlingarna som tex fler 6h-lopp och möjligt något marathon också. Första målet blir Borlänge 6h den 31 mars. Lite lagom att se fram emot. En sån tävling den årstiden då snön säkert har kommit får man ta som det är. Nysnö och -14 grader, ja då kan man hålla sig för skratt. Då blir det långa 6 timmars harvande. Kan bli en bra erfarenhet om inte annat.

Sen tyckte jag att det var ett otroligt bra initiativ av denna man att starta upp en insamling öppen för alla löpare/motionärer som känner man vill bidra. 1kr/km. Så enkelt. Så genialt.  Finns självklart alla möjliga sätt att ge sitt stöd men jag fastande för detta och tycker det höjer motivationen lite grann och man tänker till ibland på att träningen  kanske inte alltid är världens viktigaste.

Ja då är det bara timmar kvar och någon nyårsdagslöpning lär det inte bli. Behöver nog vila mer än någonsin imorgon gissar jag men sen är det vardag igen och då hoppas jag jag ser fler av er därute. Gott nytt år!!

Innanjulhalvmara

Äntligen lite ledigt innan jul. Skönt. Sovmorgon blev det också och klockan var närmare halv åtta än sju innan man steg upp. Magen gav ifrån sig ett rejält hungervrål men det kan den få göra. Den skriker ju alltid om mat. Bara att ignorera för efter gårdagens hamburgerfrossa så finns det energi så det räcker i kroppen. Bäljade i mig nåt glas vatten sen var det väl bara att ge sig ut. Knappt hunnit ljusnat men skönt och komma ut i tid. Ett par timmar senare var en halvmara (21,1km) avklarad och all chokladätning från senaste veckan på jobbet borde va ett minne blott. Då var dagens lugnaste bit avklarad. Nu blir det ut att julhandla vilket av erfarenhet är avsevärt mycket jobbigare..

julbord

Dagens julbordsbjudning på jobbet gjorde eftermiddagen till en hålla-sig-vaken-kamp. Värsta sömnpillret. Jag och julbord brukar resultera i intag av mat i överflöd vilket även skedde denna gång. Mat är ju underbart och är det all-you-can eat så får man passa på :-). Framåt kvällen började dåsigheten lugna sig lite och när barnen och sambon som ska jobba natt somnat in blev jag lite rastlös. Lite luft skulle inte skada så en kortis hinner man väl med. Skönt vinterväder utan regn och vind var det också för en gång skull. Nästan så man såg nån stjärna så klart var det. Lunkade på i lugnt behagligt förbrännnartempo och det var rena medicinen för kroppen.Dryga 15km skrapade man ihop ikväll och nu finns det garanterat plats för mer julmat som tur är. 

första flingorna

En 1600 lumen pannlampa (nåja den är specad till det iaf. Starkt lyser den dock)är bra i nästan alla lägen utom möjligen snöfall i motvind. Kvällens pass innehöll en mindre snöstorm med ivrigt snöande om än för bara en halvtimme. När man sprang med snön mot sig såg man i princip bara ljus. Ljus och snö. Bättre dock sista halvan då vinden lagt sig och det bara kom några sporadiska flingor. Vackert i mörkret men onödigt. Vill ha kvar min asfalt!!