Hade ingen koll på att det var Ultraintervaller i helgen med start natten mot lördag men efter lite forumsläsning på jogg.se under fredagen så blev jag påmind att det var nu i helgen.
Allt om ultraintervallerna här:
Ultraintervaller
Egentligen ett perfekt tillfälle att ge sig själv en käftsmäll och vakna upp o komma tillbaka till träningen som den har varit förr så denna chansen ville jag inte missa. Träningen har inte varit dålig men rätt medioker senaste månaderna om man nu vill satsa på längre distanser.
Uppladdning blev det inte tal om dels med tanke på jag missat det var denna helg utan fredagen bestod av tidigt uppvaknande som vanligt runt halv 6, iväg med barnen till förskolan, jobba och sen stressa iväg o hämta dem för att direkt in till strike och spela bowlingmästerskap med jobbet. Drog till med 799 på fyra serier och rusar iväg därifrån hem till kvartersgården kl 18 där jag jobbade under kvällen. Runt 22 lyckades jag i alla fall komma i säng och klockan ringde lite halvt otrevligt 23:45. Dryga timmen sömn hann man med men det kändes rätt hyfsat ändå. 10 min senare var man ute.
Det är nu det börjar. Från kl 00:00 natten mot lördagen och vidare var tredje timme skall en mil avverkas åtta gånger. Så i enkla drag, springa-byt om-ät-varva ner-sova(vila)-kliv upp-byt om-ut o spring-byt om-ät-varva ner-vila-kliv upp-byt om-ut och spring osv osv osv.
Ett jäkla hattande på och av med kläder och intag av energi och en rejäl huvudbry med alla hjärnspöken. Detta upplägg är det kanske inte distansen i sig som är jobbig även om den självklart är respektabel men det psykologiska är desto värre. När kroppen blir trött och sliten och vill gå ner i viloläge är det jäkligt bistert och dra på sig kläderna för ännu en intervall.
Men nu är det klart. 8 av 8 gjorde man så totalt 8 mil under senaste dygnet så jag är mer än nöjd. Inget monstertempo men höll mig till planen att göra alla nästan i samma tempo, 6min/km. Lyckades med det med över minuten till godo :-). Knän och ben höll utan problem och tror nog man skall kunna gå utan större problem imorgon. Det är egentligen inte så kul just för stunden när man håller på och svårt att förklara varför man offrar ett dygn till detta men på nått sätt är det väl utmaningen i sig att se vad man orkar med.
Ser fram och emot att sova lite nu. Gonatt.
lördag 22 november 2014
lördag 29 mars 2014
Borlänge 6h 29 mars 2014
Nja det var en chansning o med facit i hand så kanske det var tveksamt o starta. Men det är svårt oxå o bara avstå när man väntat en hel vinter o anmält sig o allt. Så är man på plats också så att bara åka hem utan att iaf göra ett försök känns lite sisådär.
Men Förkylningen tog ut sin rätt i orken o ideliga näsblod o rinnande kran gjorde dagen lite annorlunda än jag tänkt. Dumt dumt dumt och tveksamt om jag gör det igen utan att vara 100% frisk.
Nu efteråt är man nästan lite arg på sig själv. Finns ingen anledning att träna eller tävla med sjuksymptom i kroppen. Med all säkerhet har det bara negativ påverkan på kroppen.
Finns inget att vinna, på det hela, speciellt på den motionärsnivå man håller till i men en hel del att förlora. Lätt att vara efterklok.
Dagens 47,78km är inte mycket att säga om mer än att det var sämst någonsin. Får bli ett sånt där lärolopp som man går tillbaka o läser om nästa gång man står o velar om man ska starta eller inte.
I övrigt en fantastisk solig dag! Nästan irriterande soligt 😆.
Men Förkylningen tog ut sin rätt i orken o ideliga näsblod o rinnande kran gjorde dagen lite annorlunda än jag tänkt. Dumt dumt dumt och tveksamt om jag gör det igen utan att vara 100% frisk.
Nu efteråt är man nästan lite arg på sig själv. Finns ingen anledning att träna eller tävla med sjuksymptom i kroppen. Med all säkerhet har det bara negativ påverkan på kroppen.
Finns inget att vinna, på det hela, speciellt på den motionärsnivå man håller till i men en hel del att förlora. Lätt att vara efterklok.
Dagens 47,78km är inte mycket att säga om mer än att det var sämst någonsin. Får bli ett sånt där lärolopp som man går tillbaka o läser om nästa gång man står o velar om man ska starta eller inte.
I övrigt en fantastisk solig dag! Nästan irriterande soligt 😆.
lördag 28 december 2013
Marathon Lindesberg 28/12
Decembermarathon alltså. Tja varför inte. Vädret var ju som vilken skön höstdag som helst och det skulle visa sig vara det bästa med denna dagen. Blir en rätt kort sammanfattning av dagen då det inte finns mycket positivt att framhäva.
Loppet sprangs på en rundbana på drygt 500m så det blev ca 76 varv tror jag.
Tyckte det började som vanligt. Slentrianlöpning i ett par timmar utan att det egentligen hände så mycket. Tiden gick och dom första timmarna är mest transportsträcka. Men sen hände det grejer. Åt lite gott och drack som vanligt och det sa magen stopp för. Vid 23km ströp magen all energi jag stoppat i den så man blev helt färdig helt enkelt, och magen ville göra sig av med det fortast möjligt. Fick bli en samling björkar som tog emot min första kräkning. Kändes hyffsat bättre efteråt även om man inte mådde nå vidare och nya intag av vätska och energi var uteslutet. Löpningen blev så klart påverkad av det hela så man var rätt tom på det mesta . lunkade på och gick o sprang men det såg för taskigt ut alltså.
Nåra sporadiska klunkar vatten då och då men inte mycket gick ut i kroppen. Vid 36km började man se slutet på plågan och var lite positiv men efter ytterligare två kilmometer fick jag uppsöka diket bredvid björkarna igen. Magen var verkligen inte på topp. Efter den spyan var det garanterat tomt. Man är ju inte den tystaste med fingrarna i halsen så det ekade nog fint över området där vi sprang. Hade jag inte fått upp det sista hade jag nog med all säkerhet klivit av men faktiskt blev det överklomligt igen så till slut hade man 4 varv kvar och då var man hemma. Ingen resultatlista än men dom det blev nog inte bättre än runt 4h30min. Sämre än när jag brukar passera maran på 6h loppen. Det säger en del om hur illa det gick. Jaja det är så ibland. Måste ta mig en funderare varför magen alltid krånglar på längre distanser. Hänt lite för många gånger nu.
Loppet sprangs på en rundbana på drygt 500m så det blev ca 76 varv tror jag.
Tyckte det började som vanligt. Slentrianlöpning i ett par timmar utan att det egentligen hände så mycket. Tiden gick och dom första timmarna är mest transportsträcka. Men sen hände det grejer. Åt lite gott och drack som vanligt och det sa magen stopp för. Vid 23km ströp magen all energi jag stoppat i den så man blev helt färdig helt enkelt, och magen ville göra sig av med det fortast möjligt. Fick bli en samling björkar som tog emot min första kräkning. Kändes hyffsat bättre efteråt även om man inte mådde nå vidare och nya intag av vätska och energi var uteslutet. Löpningen blev så klart påverkad av det hela så man var rätt tom på det mesta . lunkade på och gick o sprang men det såg för taskigt ut alltså.
Nåra sporadiska klunkar vatten då och då men inte mycket gick ut i kroppen. Vid 36km började man se slutet på plågan och var lite positiv men efter ytterligare två kilmometer fick jag uppsöka diket bredvid björkarna igen. Magen var verkligen inte på topp. Efter den spyan var det garanterat tomt. Man är ju inte den tystaste med fingrarna i halsen så det ekade nog fint över området där vi sprang. Hade jag inte fått upp det sista hade jag nog med all säkerhet klivit av men faktiskt blev det överklomligt igen så till slut hade man 4 varv kvar och då var man hemma. Ingen resultatlista än men dom det blev nog inte bättre än runt 4h30min. Sämre än när jag brukar passera maran på 6h loppen. Det säger en del om hur illa det gick. Jaja det är så ibland. Måste ta mig en funderare varför magen alltid krånglar på längre distanser. Hänt lite för många gånger nu.
 |
| Garanterat innan 23km. |
 |
| Som vanligt var hejjarklacken med. Gladde många löpare |
lördag 5 oktober 2013
Karlstad sextimmars lördag 5 oktober
Solen lyser alltid i Karlstad sägs det. Den person som myntade det uttrycket skulle nog omvärdera sin formulering idag. När man klev ut ur den varma tågkupen så möttes man av den gråaste himmel man kan tänka sig och ett regn som inte såg ut att avta närmaste tiden. Jaja det har ju inte regnat på veckor så varför inte börja idag. Det blev faktiskt lite bättre till starten men uppskattar det regnade nog tre av timmarna i omgångar och givetvis med lagom intervall så man inte skulle hinna torka upp mellan skurarna.
Men regnet gjorde inget. Brydde mig faktiskt inte om det. Det var oväsentligt så länge löpningen gick så bra som den gjorde.
Med erfarenhet av de senaste sextimmarsloppen så hade jag planerat en totalt annan strategi när det gäller intag av mat och dryck. Inte känts alls bra tidigare då illamående, kramp och diverse destruktiva negativa tankar infunnit sig som gjort man kollapsat helt. Nej idag skulle man satsa på säkra kort. Snickers, chips cola och vatten. Och det som skulle visa sig vara häxdrycken utan dess like. Resorb sport! Alltså detta pulver, som iofs är nästan lika dyrt som annat suspect uppiggande vitt pulver man kan köpa, höjer jag till skyarna och kommer aldrig tävla utan det igen.
Borta var alla vad kramp heter, magen var överlycklig och inte en negativ tanke loppet igenom. Man ska väl inte säga att man var outtröttlig men löpningen flöt på såpass bra hela tiden och gångpassen som brukar behövas efter tre timmar infann sig inte förrän närmare sista timmen. Visst det gick kanske inte i raketfart men det gjorde inget. Jag var mer nöjd av att kunna hålla på närmare fem timmar utan att säcka ihop helt. Den sjätte timmen fick jag dock lite ont i benen men tankegången var helt annan än de tidigare loppen men efter lite gång så var man igång igen.
Låg ganska bra till med en halvtimme kvar så ökade lite och när det var slut hade man skrapat ihop 56 545 meter. 700m. Mindre än två ynka varv från egna rekordet och grämer mig lite för den akuta pisspausen jag var tvungen till efter 4 timmar. Egentligen är den bevis på att vätskeintaget funkat galant så det får väl vara ok. Men nu är man med i matchen igen och är mer än nöjd och glad över dagen. Sista timmen dök hejjarklacken upp och hjälpte mig faktiskt med draghjälp också några varv. Härligt!
Resultatlista
56 545 meter
6m22s/km tempo
140 varv
Men regnet gjorde inget. Brydde mig faktiskt inte om det. Det var oväsentligt så länge löpningen gick så bra som den gjorde.
Med erfarenhet av de senaste sextimmarsloppen så hade jag planerat en totalt annan strategi när det gäller intag av mat och dryck. Inte känts alls bra tidigare då illamående, kramp och diverse destruktiva negativa tankar infunnit sig som gjort man kollapsat helt. Nej idag skulle man satsa på säkra kort. Snickers, chips cola och vatten. Och det som skulle visa sig vara häxdrycken utan dess like. Resorb sport! Alltså detta pulver, som iofs är nästan lika dyrt som annat suspect uppiggande vitt pulver man kan köpa, höjer jag till skyarna och kommer aldrig tävla utan det igen.
Borta var alla vad kramp heter, magen var överlycklig och inte en negativ tanke loppet igenom. Man ska väl inte säga att man var outtröttlig men löpningen flöt på såpass bra hela tiden och gångpassen som brukar behövas efter tre timmar infann sig inte förrän närmare sista timmen. Visst det gick kanske inte i raketfart men det gjorde inget. Jag var mer nöjd av att kunna hålla på närmare fem timmar utan att säcka ihop helt. Den sjätte timmen fick jag dock lite ont i benen men tankegången var helt annan än de tidigare loppen men efter lite gång så var man igång igen.
Låg ganska bra till med en halvtimme kvar så ökade lite och när det var slut hade man skrapat ihop 56 545 meter. 700m. Mindre än två ynka varv från egna rekordet och grämer mig lite för den akuta pisspausen jag var tvungen till efter 4 timmar. Egentligen är den bevis på att vätskeintaget funkat galant så det får väl vara ok. Men nu är man med i matchen igen och är mer än nöjd och glad över dagen. Sista timmen dök hejjarklacken upp och hjälpte mig faktiskt med draghjälp också några varv. Härligt!
Resultatlista
56 545 meter
6m22s/km tempo
140 varv
 |
| Hejjarklacken! |
 |
| 4 varvs draghjälp. Guld värt. |
söndag 25 augusti 2013
Skövde Ultrafestival 24 aug, 6h
Skövde ultrafestival var platsen denna gång då man skulle avverka ett 6timmars. Denna gång var vi inte ensamma utan det fanns både 24h, 48h, 12h som skulle utföras samtidigt. Därav finns det inte mycket mer att skriva om mig själv.
Det känns helt överflödigt att beskriva sin egen upplevelse när jag så hur 48h löparna hade det där ute. När jag dök ner i backen vid slutsignalen hade dom 18 timmar kvar att ränna runt. Kändes nästan pinsamt att lägga sig ner. Dom hade hållit på sen fredagen kl 12. Finns inte ord vilket psyke och ork dessa personer har. Jag är full av beundran och kommer aldrig förstå hur man tar sig igenom något sådant.
För min del blev det ett lopp i mängden. Dryga 52km, 135 varv, och tolva av 35 startande. Bara att arkivera och titta framåt igen.
Loppet i siffror
Det känns helt överflödigt att beskriva sin egen upplevelse när jag så hur 48h löparna hade det där ute. När jag dök ner i backen vid slutsignalen hade dom 18 timmar kvar att ränna runt. Kändes nästan pinsamt att lägga sig ner. Dom hade hållit på sen fredagen kl 12. Finns inte ord vilket psyke och ork dessa personer har. Jag är full av beundran och kommer aldrig förstå hur man tar sig igenom något sådant.
För min del blev det ett lopp i mängden. Dryga 52km, 135 varv, och tolva av 35 startande. Bara att arkivera och titta framåt igen.
Loppet i siffror
  |
lördag 8 juni 2013
Multisporttävling Örebro, Hästhaga 8 juni
Det närmaste jag kommit kanotpaddling är från filmen "Den sista färden" och vi vet ju alla hur den slutade. Så det var mycket oro och funderingar hur det skulle gå just i det momentet i dagens Multisporttävling vid Hästhagen i Örebro.
Springa terräng, cykla mtb, paddla kanot och sen springa igen efter orienteringskarta. Det var dagens uppdrag i tvåmannalagtävlingen i Multisport som genomfördes i Örebro, Hästhagen idag. I fantastiskt väder skulle man prova på något annorlunda istället för att bara springa. Farhågorna låg som jag sa i kanotpaddlingen men även i orienteringsdelen då mitt lokalsinne som känt är sanslöst dåligt. Men det var ju en lagtävling och som tur är hade min kompanjon Johan total koll på läget.
Dom första 3km löpning i terräng var över innan man knappt hade funderat på att tävlingen verkligen startat. Riktig bra tempo får man säga och växlingen till cykel gick som en dans. Cykling är inte min grej riktigt än då jag tränat alldeles för lite helt enkelt. Får nog säga jag föredrar löparskorna. Men ändå, den nya 29ern gick över förväntan och med Johan som fick leda hela cykeletappen för oss höll jag nog högre tempo än utan draghjälp. Det behövdes verkligen för annars hade jag nog tjurat ihop ordentligt. Det är verkligen svårare än man tror, i alla fall än jag trodde att cykla smala stigar med en miljon trädrötter, hål och stenar i vägen ideligen. Jaja 16,5km var ändå överkomligt och vid växling igen var det dags för skräcken, kanotpaddlingen.
Det började verkligen inte bra. Problem och få ut kanoten ordentligt i vattnet då det var lite grunt så publiken fick något att se på när vi sittandes försökte "hoppa" ut kanoten till djupare vatten. Lite pysslande så var vi igång och har aldrig varit med om något mer instabilt än den acronkanot vi satt i. Bara en sekund från att välta innan vi ens hade fått fart på paddlandet men klarade oss på något märkligt sätt. Ja sen var det väl bara att paddla på då längs den vackra svartån. Visst tittade jag lite efter suspekta personer likt dem i filmen men denna gång var det bara härliga åskådare som hejjade. Efter några minuter hade man faktiskt lärt sig och paddlingen gick över förväntan.
Vid landgång till sista växlingen fick vi än en gång mottagande av dagens bästa hejjarklack bestående av våra barn. Denna fyrmanskör blev till och med omnämnd av speakern som i särklass mest aktiva. Gav styrka varje gång :-)
Nu var det nästan målgång kändes det som då paddlingen gick så bra. 6-7 km löpning borde var över på ett nafs. Och till och med jag som inte ens har koll på vart jag är för stunden ibland, hängde faktiskt med mer än förväntat på kartan, och även om vi fick leta lite efter den "felplacerade" fjärde kontrollen så var letandet i övrigt minimalt. Spurt in sen i målområdet och tror vi gick i mål på 19 plats av 42 lag i herrklassen. Tid runt 2h20min tror jag. Mycket bra tävlat Johan. Vi ska vara nöjda!
Tävlingen i siffror enligt Garmin 405
Resultatlista
Springa terräng, cykla mtb, paddla kanot och sen springa igen efter orienteringskarta. Det var dagens uppdrag i tvåmannalagtävlingen i Multisport som genomfördes i Örebro, Hästhagen idag. I fantastiskt väder skulle man prova på något annorlunda istället för att bara springa. Farhågorna låg som jag sa i kanotpaddlingen men även i orienteringsdelen då mitt lokalsinne som känt är sanslöst dåligt. Men det var ju en lagtävling och som tur är hade min kompanjon Johan total koll på läget.
Dom första 3km löpning i terräng var över innan man knappt hade funderat på att tävlingen verkligen startat. Riktig bra tempo får man säga och växlingen till cykel gick som en dans. Cykling är inte min grej riktigt än då jag tränat alldeles för lite helt enkelt. Får nog säga jag föredrar löparskorna. Men ändå, den nya 29ern gick över förväntan och med Johan som fick leda hela cykeletappen för oss höll jag nog högre tempo än utan draghjälp. Det behövdes verkligen för annars hade jag nog tjurat ihop ordentligt. Det är verkligen svårare än man tror, i alla fall än jag trodde att cykla smala stigar med en miljon trädrötter, hål och stenar i vägen ideligen. Jaja 16,5km var ändå överkomligt och vid växling igen var det dags för skräcken, kanotpaddlingen.
Det började verkligen inte bra. Problem och få ut kanoten ordentligt i vattnet då det var lite grunt så publiken fick något att se på när vi sittandes försökte "hoppa" ut kanoten till djupare vatten. Lite pysslande så var vi igång och har aldrig varit med om något mer instabilt än den acronkanot vi satt i. Bara en sekund från att välta innan vi ens hade fått fart på paddlandet men klarade oss på något märkligt sätt. Ja sen var det väl bara att paddla på då längs den vackra svartån. Visst tittade jag lite efter suspekta personer likt dem i filmen men denna gång var det bara härliga åskådare som hejjade. Efter några minuter hade man faktiskt lärt sig och paddlingen gick över förväntan.
Vid landgång till sista växlingen fick vi än en gång mottagande av dagens bästa hejjarklack bestående av våra barn. Denna fyrmanskör blev till och med omnämnd av speakern som i särklass mest aktiva. Gav styrka varje gång :-)
Nu var det nästan målgång kändes det som då paddlingen gick så bra. 6-7 km löpning borde var över på ett nafs. Och till och med jag som inte ens har koll på vart jag är för stunden ibland, hängde faktiskt med mer än förväntat på kartan, och även om vi fick leta lite efter den "felplacerade" fjärde kontrollen så var letandet i övrigt minimalt. Spurt in sen i målområdet och tror vi gick i mål på 19 plats av 42 lag i herrklassen. Tid runt 2h20min tror jag. Mycket bra tävlat Johan. Vi ska vara nöjda!
Tävlingen i siffror enligt Garmin 405
Resultatlista
 |
| Inget cyklande i växlingsområdet |
 |
| Fast i sanden :-). Fail! |
 |
| Fattas bara banjon |
 |
| Axbergs if Multisport hette vi för dagen |
lördag 4 maj 2013
Lidingö Ultramatathon 50km 4 maj 2013
I ran Lidingö Ultramarathon 50k and all i got was this lousy tshirt :-)
Nej då denna tröja är jag mer än glad för just nu.
Hade ingenting att jämföra med egentligen då jag inte sprungit några terränglopp tidigare. Man har läst lite på nätet andras berättelser om Lidingöloppet o sånt så man hade förstått det skulle vara kuperat, kuperat och kuperat. Det är väl en sanning med modifikation. Visst är det jäkligt kuperat, absolut, men ändå jag tyckte det flöt på rätt så bra till en början. Man får ta till lite annat upplägg på ett sådant här lopp med alla dessa backar, både uppför och nerför så man försöker spara lite på energin genom att gå i backarna.
Jag följde det ganska bra så det kändes hyfsat ok vid 26km passeringen där fältet delades upp i två. Till vänster de som skulle gå i mål på 26km-loppet och till höger vi som hade ytterligare 24km att utföra. Det var väl ungefär några kilometer efter det som den där sanningen om alla backar kommer in. Även om vi sprang stora delar av första sträckan en gång till så kändes det som backarna hade fyrdubblats eller något. Banan gick som en jojo tycke jag och vaderna och benhinnorna började gnälla rejält. Att tro man skulle få någon vila när man gick uppför backarna sista halvan var lönnlöst. På slutet vid ca 44km hade vi de stora backarna kvar än en gång. Jag stannade faktiskt upp mitt i Abborbacken och undrade va fan det var frågan om. Tog mig knappt uppför med de tunga benen och stod i princip still. Där hade man kunna stått länge och funderat vad som är meningen med det hela. Så fortsatt det de sista kilometrarna och när man hörde speakerrösten från arenan så kände man ändå att snart är det klart. Tog mig i mål och efter lite eftertanke är jag mer än nöjd.
Ibland stöter man på vissa dilemman under långa lopp som kan vara svårt att åtgärda. Hade ett inte så angenämt problem som jag drogs med större delen av loppet men kan absolut inte säga att det inverkade på resultatet. Dock är det en lärdom till framtida lopp. Skorna jag använde var inte det bästa valet för dagen. Ett praktmisstag som jag egentligen från början visste var fel men vet egentligen inte varför jag valde dom. Dom har gett mig skavsår vid längre träningspass förut men på sistone, iofs på kortare pass har jag inte känt något så jag valde dom.
Och det tog väl knappa 5km till jag kände precis där det skavt förut att nu jävlar börjas det igen. Ja vad gör man? Har ju inte direkt ett par extra skor med mig i fickan. Dryga 45km kvar och det kändes redan så förhoppningen var man skulle bli bedövad till slut så det inte kändes mer sen får man ta smällen sen. Funkade ganska bra även om jag blev påmind om skavet till och från. Kändes inget speciellt efter målgång men om något rekord blev slaget idag så var det storleken på vattenblåsan. Klart imponerad av den :-). Så vad lär man sig som man egentligen är väl medveten om? Spring i skor ni vet funkar till 100% för uppgiften. Ska försöka komma ihåg det tills nästa gång :-). Alltsomallt är jag helnöjd med dagen och tiden på 5h40min räcker länge för mig. Haft en kanondag och äntligen väder som påminner om försommar.
Svårslaget?
 |
| Resultat Lidingö Ultra 50km |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)