Multisporttävling Örebro, Hästhaga 8 juni

Det närmaste jag kommit kanotpaddling är från filmen "Den sista färden" och vi vet ju alla hur den slutade. Så det var mycket oro och funderingar hur det skulle gå just i det momentet i dagens Multisporttävling vid Hästhagen i Örebro.
Springa terräng, cykla mtb, paddla kanot och sen springa igen efter orienteringskarta. Det var dagens uppdrag i tvåmannalagtävlingen i Multisport som genomfördes i Örebro, Hästhagen idag. I fantastiskt väder skulle man prova på något annorlunda istället för att bara springa. Farhågorna låg som jag sa i kanotpaddlingen men även i orienteringsdelen då mitt lokalsinne som känt är sanslöst dåligt. Men det var ju en lagtävling och som tur är hade min kompanjon Johan total koll på läget.
Dom första 3km löpning i terräng var över innan man knappt hade funderat på att tävlingen verkligen startat. Riktig bra tempo får man säga och växlingen till cykel gick som en dans. Cykling är inte min grej riktigt än då jag tränat alldeles för lite helt enkelt. Får nog säga jag föredrar löparskorna. Men ändå, den nya 29ern gick över förväntan och med Johan som fick leda hela cykeletappen för oss höll jag nog högre tempo än utan draghjälp. Det behövdes verkligen för annars hade jag nog tjurat ihop ordentligt. Det är verkligen svårare än man tror, i alla fall än jag trodde att cykla smala stigar med en miljon trädrötter, hål och stenar i vägen ideligen. Jaja 16,5km var ändå överkomligt och vid växling igen var det dags för skräcken, kanotpaddlingen.

Det började verkligen inte bra. Problem och få ut kanoten ordentligt i vattnet då det var lite grunt så publiken fick något att se på när vi sittandes försökte "hoppa" ut kanoten till djupare vatten. Lite pysslande så var vi igång och har aldrig varit med om något mer instabilt än den acronkanot vi satt i. Bara en sekund från att välta innan vi ens hade fått fart på paddlandet men klarade oss på något märkligt sätt. Ja sen var det väl bara att paddla på då längs den vackra svartån. Visst tittade jag lite efter suspekta personer likt dem i filmen men denna gång var det bara härliga åskådare som hejjade. Efter några minuter hade man faktiskt lärt sig och paddlingen gick över förväntan.

Vid landgång till sista växlingen fick vi än en gång mottagande av dagens bästa hejjarklack bestående av våra barn. Denna fyrmanskör blev till och med omnämnd av speakern som i särklass mest aktiva. Gav styrka varje gång :-)

Nu var det nästan målgång kändes det som då paddlingen gick så bra. 6-7 km löpning borde var över på ett nafs. Och till och med jag som inte ens har koll på vart jag är för stunden ibland, hängde faktiskt med mer än förväntat på kartan, och även om vi fick leta lite efter den "felplacerade" fjärde kontrollen så var letandet i övrigt minimalt. Spurt in sen i målområdet och tror vi gick i mål på 19 plats av 42 lag i herrklassen. Tid runt 2h20min tror jag. Mycket bra tävlat Johan. Vi ska vara nöjda!



Tävlingen i siffror enligt Garmin 405

Resultatlista

Inget cyklande i växlingsområdet

Fast i sanden :-). Fail!

Fattas bara banjon

Axbergs if Multisport hette vi för dagen

Lidingö Ultramatathon 50km 4 maj 2013

I ran Lidingö Ultramarathon 50k and all i got was this lousy tshirt :-)

Nej då denna tröja är jag mer än glad för just nu.
Hade ingenting att jämföra med egentligen då jag inte sprungit några terränglopp tidigare. Man har läst lite på nätet andras berättelser om Lidingöloppet o sånt så man hade förstått det skulle vara kuperat, kuperat och kuperat. Det är väl en sanning med modifikation. Visst är det jäkligt kuperat, absolut, men ändå jag tyckte det flöt på rätt så bra till en början. Man får ta till lite annat upplägg på ett sådant här lopp med alla dessa backar, både uppför och nerför så man försöker spara lite på energin genom att gå i backarna.

Jag följde det ganska bra så det kändes hyfsat ok vid 26km passeringen där fältet delades upp i två. Till vänster de som skulle gå i mål på 26km-loppet och till höger vi som hade ytterligare 24km att utföra. Det var väl ungefär några kilometer efter det som den där sanningen om alla backar kommer in. Även om vi sprang stora delar av första sträckan en gång till så kändes det som backarna hade fyrdubblats eller något. Banan gick som en jojo tycke jag och vaderna och benhinnorna började gnälla rejält. Att tro man skulle få någon vila när man gick uppför backarna sista halvan var lönnlöst. På slutet vid ca 44km hade vi de stora backarna kvar än en gång. Jag stannade faktiskt upp mitt i Abborbacken och undrade va fan det var frågan om. Tog mig knappt uppför med de tunga benen och stod i princip still. Där hade man kunna stått länge och funderat vad som är meningen med det hela. Så fortsatt det de sista kilometrarna och när man hörde speakerrösten från arenan så kände man ändå att snart är det klart. Tog mig i mål och efter lite eftertanke är jag mer än nöjd.

Ibland stöter man på vissa dilemman under långa lopp som kan vara svårt att åtgärda. Hade ett inte så angenämt problem som jag drogs med större delen av loppet men kan absolut inte säga att det inverkade på resultatet. Dock är det en lärdom till framtida lopp. Skorna jag använde var inte det bästa valet för dagen. Ett praktmisstag som jag egentligen från början visste var fel men vet egentligen inte varför jag valde dom. Dom har gett mig skavsår vid längre träningspass förut men på sistone, iofs på kortare pass har jag inte känt något så jag valde dom.
Och det tog väl knappa 5km till jag kände precis där det skavt förut att nu jävlar börjas det igen. Ja vad gör man? Har ju inte direkt ett par extra skor med mig i fickan. Dryga 45km kvar och det kändes redan så förhoppningen var man skulle bli bedövad till slut så det inte kändes mer sen får man ta smällen sen. Funkade ganska bra även om jag blev påmind om skavet till och från. Kändes inget speciellt efter målgång men om något rekord blev slaget idag så var det storleken på vattenblåsan. Klart imponerad av den :-). Så vad lär man sig som man egentligen är väl medveten om? Spring i skor ni vet funkar till 100% för uppgiften. Ska försöka komma ihåg det tills nästa gång :-). Alltsomallt är jag helnöjd med dagen och tiden på 5h40min räcker länge för mig. Haft en kanondag och äntligen väder som påminner om försommar.

Svårslaget?

Loppet i siffror:

Resultat Lidingö Ultra 50km

Borlänge 6h, 6 april 2013

Det har ju gått åt ett håll denna vinter med träningen och det är nedåt så förhoppningarna var minst sagt inga alls på denna dag. Senaste långpasset gjordes i november tror jag. Och utan dom så ger man sig ingen riktig chans på långlopp. Motiverad till näst intill noll men ändå, efter starten så kände jag faktiskt fan va kul det ska bli. Måste säga att i tre timmar var man faktiskt med i matchen. Men sista tre var man på läktaren så att säga. Det fanns inget i benen för något mer idag. Men för att göra en lång historia kort:
Håra vindar, kallt, ont här o där, grus i skon, fel klädval, omotiverad, dåligt förberedd, dålig kost, mycket jobb, lite träning osv osv. Där har ni mina bortförklaringar som man skulle kunna gömma sig bakom som en riktig svensk idrottsman.
Men ska man hålla sig till sanningen istället så är det lättare än så. Jag är för dåligt tränad just nu för sådana här lopp. Mer träning, bättre distans. Enklare ekvation än så blir det inte. Finns att jobba på och det är bra.

Skrapade ihop runt 52,5km idag. Lägger ingen större fundering runt det utan glömmer det ganska omgående. Det mest positiva idag var väl att gpsklockan tog slut på batteri efter ca 5,5h så nu vet man den inte duger längre till 6timmarlopp så får bli och uppgradera till en Garmin 910xt. Äntligen!!!

Borlänge 6h april 2013

Längdskidåkningspremiär!

Då har man gjort skidpremiär för säsongen och med tanke på hur det gick sist för två år sen så gick det över förväntan. Med det inte sagt det går bra för det. Det är tur man har detta som alternativträning till löpningen och inte har det som sin paradgren för som man hankar sig fram nu går det betydligt fortare att springa än stava sig fram med skidorna. Men det kanske blir bättre med tiden. Man är inget tekniskt mästerverk i spåret precis och det bevisade man tydligt med kvällens två rejäla vurpor. Samma backe och nästan samma landningsplats låg jag och gjorde snöänglar två varv i rad. Sen att man också gjorde världens blunder med vallningen gjorde inte saken bättre. Glömde visst ett ganska viktigt moment. Gör om gör rätt till nästa gång. 
Men 11km i premiären. Inga benbrott. Jag är helnöjd.

Långpassmorgon

Ultraintervaller var planerade idag men lite ändringar i planeringen gjorde så det fick bli ett långpass under förmiddagen istället. Och möjligen var det kanske tur man inte offrade hela lördagen till U-intervallerna. I skrivande stund är man redo för hemmet eller något liknande man kan vila upp sig på.
Långpass är faktiskt oftast ganska överkomliga men är det det minsta som inte är som det ska så blir dom outhärdiga. När man blivit någorlunda varm i kroppen efter 5km och man är medveten om att efter nästa sväng har man dryga 2 mils motvind framför sig då kommer tankarna i huvudet om det mesta. Dels blir man nedkyld, det ständiga vindsuset i lurarna och inte i minst det mest självklara, det blir betydligt jobbigare och springa.
Ändå är det en del i själva utmaningen med långpass för ibland är det en bagatell men idag tog det ut all ork från mig. Ändå lyckades man traggla sig fram de två motvindsmilen tills det äntligen skulle bli lite bättre förutsättningar med vinden i ryggen. Tråkigt nog var man då helst slut på energi för att ens orka försöka göra något bra av de sista 15km man hade kvar. Den där vätskeryggsäcken som sitter underbart i början av ett långpass känns som en tvångströja när man är trött och man vill bara slänga av sig den och känna sig fri. Hade det varit en skön sommardag hade jag nog struntat i ta mig hem och bara lagt mig på någon skön gräsplätt och somnat in. Men lite svårare i blöta november så man fick ändra de planerna. Fick bli det klassiska. Lite lätt löpning och gång varvat till och från. Mestadels gång kändes det som.
Men som alltid hitills har man ändå tagit sig hem till slut och även om tiden rann iväg ordentligt så var man ute 4h20min. På långpass är det ju tiden man är ute som är det viktiga (ju längre tid desto bättre)så man får väl se det positiva i det. Väl hemma i byn visade klockan 39km så man fick ta några ärevarv runt fotbollsplan för att få se klockan passera de  ändå helt respektabla 40km.
Nej ingen bra dag idag men det måste kännas dåligt ibland också annars har man ju inget att träna för.



Långpass i siffror

Bye bye personbästa!

Ett riktigt bra löparväder bjöds det på idag. När man stod o väntade i startfållan var man genomfrusen som en isbit och det blåste nordanvindar men man visste att det blir snart varmt när man fått upp flåset lite. Första gången jag springer Åstadsloppet men det är säkerligen inte det sista. Otroligt fin bana och bra med publik längs banan.
Kände mig bra i form även om jag  i princip inte sprungit värst mycket denna månad. Desto mer vila ha man då fått och kroppen fått chans till återhämtning vilket jag hoppades skulle ha en positiv effekt. Självklart gick jag för personbästa. I dagsläget är det sen förra året i motala 1h52min. Ser ingen anledning att offra en dag för tävling om man inte försöker slå sina egna rekord. Är ju ändå då det är upp till bevis. Kontrollmätta banor och man får på papper vad man presterat helt enkelt.
Hade något tempopass på träning i huvudet som jag gjorde för ett tag sen över 15km på en bra tid och jag tänkte att något liknande skulle jag försöka prestera denna gång även om det nu är 6km till.
Det var väl bara att köra på i hyffsat tempo direkt från början så man inte hamnade i tidsskuld inför sista halvan av loppet. Många bra ryggar fanns det att följa så draghjälp fanns det gott om vilket man ibland saknar på träning. Kilometerskyltarna dök upp en efter en och till slut stod 19km och ja jäklar, kanske en liten tempoökning sista 2 så är vi inne på en väldigt bra tid.
En sån där tvkameraspurt fick man till inne i Tybblehallen inför all publik och man kan inte vara mer än nöjd efteråt. Tiden då. 1h42min05s enligt min klocka. Officiella tidsuret någon halvminut mer. Inte sett någon resultatlista än så man får väl vänta på den riktiga tiden. Tveksam om de hade någon chipmätning vid start. Såg ingen i alla fall så då man stod en bit bak i startfältet så gick det nog en halvminut innan man var framme vid startlinjen. Jaja vilket som så totalt demolerade man det tidigare rekordet med ca 10 min vilket är en evighet. Rekord hade jag önskat men detta vet jag inte om jag trodde. Sjukt nöjd med dagen.

Åstadsloppet

Taskig uppladdning

Om september var en bra månad så har oktober hittils varit det motsatta. Den tolfte idag och mot normala 7-8 mil så har man småjoggat några sporadiska kilometrar. Med lite tur har det blivit 7-8 km totalt. Ja det hände som över en natt men i början av månaden fick jag rejält ont i baksidan av låret så löpning var inte och tänka på.
Idag känns det bra igen och idag får det bli ut och känna sig för en kortis och få upp flåset inför morgondagen. Tyvärr är det inte bästa uppladdningen för tävlingen imorgon, Åstadsloppet 21,1km här i Örebro. Hade väldigt stora förhoppningar  sista halvan i oktober för denna tävling men nu vet jag inte riktigt. Eller så har vilan gjort en gott så man är urstark imorn. Ja svårt och säga men känner mig i form så springa ska jag och jag går för PB!