Hade ingen koll på att det var Ultraintervaller i helgen med start natten mot lördag men efter lite forumsläsning på jogg.se under fredagen så blev jag påmind att det var nu i helgen.
Allt om ultraintervallerna här:
Ultraintervaller
Egentligen ett perfekt tillfälle att ge sig själv en käftsmäll och vakna upp o komma tillbaka till träningen som den har varit förr så denna chansen ville jag inte missa. Träningen har inte varit dålig men rätt medioker senaste månaderna om man nu vill satsa på längre distanser.
Uppladdning blev det inte tal om dels med tanke på jag missat det var denna helg utan fredagen bestod av tidigt uppvaknande som vanligt runt halv 6, iväg med barnen till förskolan, jobba och sen stressa iväg o hämta dem för att direkt in till strike och spela bowlingmästerskap med jobbet. Drog till med 799 på fyra serier och rusar iväg därifrån hem till kvartersgården kl 18 där jag jobbade under kvällen. Runt 22 lyckades jag i alla fall komma i säng och klockan ringde lite halvt otrevligt 23:45. Dryga timmen sömn hann man med men det kändes rätt hyfsat ändå. 10 min senare var man ute.
Det är nu det börjar. Från kl 00:00 natten mot lördagen och vidare var tredje timme skall en mil avverkas åtta gånger. Så i enkla drag, springa-byt om-ät-varva ner-sova(vila)-kliv upp-byt om-ut o spring-byt om-ät-varva ner-vila-kliv upp-byt om-ut och spring osv osv osv.
Ett jäkla hattande på och av med kläder och intag av energi och en rejäl huvudbry med alla hjärnspöken. Detta upplägg är det kanske inte distansen i sig som är jobbig även om den självklart är respektabel men det psykologiska är desto värre. När kroppen blir trött och sliten och vill gå ner i viloläge är det jäkligt bistert och dra på sig kläderna för ännu en intervall.
Men nu är det klart. 8 av 8 gjorde man så totalt 8 mil under senaste dygnet så jag är mer än nöjd. Inget monstertempo men höll mig till planen att göra alla nästan i samma tempo, 6min/km. Lyckades med det med över minuten till godo :-). Knän och ben höll utan problem och tror nog man skall kunna gå utan större problem imorgon. Det är egentligen inte så kul just för stunden när man håller på och svårt att förklara varför man offrar ett dygn till detta men på nått sätt är det väl utmaningen i sig att se vad man orkar med.
Ser fram och emot att sova lite nu. Gonatt.
lördag 22 november 2014
lördag 29 mars 2014
Borlänge 6h 29 mars 2014
Nja det var en chansning o med facit i hand så kanske det var tveksamt o starta. Men det är svårt oxå o bara avstå när man väntat en hel vinter o anmält sig o allt. Så är man på plats också så att bara åka hem utan att iaf göra ett försök känns lite sisådär.
Men Förkylningen tog ut sin rätt i orken o ideliga näsblod o rinnande kran gjorde dagen lite annorlunda än jag tänkt. Dumt dumt dumt och tveksamt om jag gör det igen utan att vara 100% frisk.
Nu efteråt är man nästan lite arg på sig själv. Finns ingen anledning att träna eller tävla med sjuksymptom i kroppen. Med all säkerhet har det bara negativ påverkan på kroppen.
Finns inget att vinna, på det hela, speciellt på den motionärsnivå man håller till i men en hel del att förlora. Lätt att vara efterklok.
Dagens 47,78km är inte mycket att säga om mer än att det var sämst någonsin. Får bli ett sånt där lärolopp som man går tillbaka o läser om nästa gång man står o velar om man ska starta eller inte.
I övrigt en fantastisk solig dag! Nästan irriterande soligt 😆.
Men Förkylningen tog ut sin rätt i orken o ideliga näsblod o rinnande kran gjorde dagen lite annorlunda än jag tänkt. Dumt dumt dumt och tveksamt om jag gör det igen utan att vara 100% frisk.
Nu efteråt är man nästan lite arg på sig själv. Finns ingen anledning att träna eller tävla med sjuksymptom i kroppen. Med all säkerhet har det bara negativ påverkan på kroppen.
Finns inget att vinna, på det hela, speciellt på den motionärsnivå man håller till i men en hel del att förlora. Lätt att vara efterklok.
Dagens 47,78km är inte mycket att säga om mer än att det var sämst någonsin. Får bli ett sånt där lärolopp som man går tillbaka o läser om nästa gång man står o velar om man ska starta eller inte.
I övrigt en fantastisk solig dag! Nästan irriterande soligt 😆.
lördag 28 december 2013
Marathon Lindesberg 28/12
Decembermarathon alltså. Tja varför inte. Vädret var ju som vilken skön höstdag som helst och det skulle visa sig vara det bästa med denna dagen. Blir en rätt kort sammanfattning av dagen då det inte finns mycket positivt att framhäva.
Loppet sprangs på en rundbana på drygt 500m så det blev ca 76 varv tror jag.
Tyckte det började som vanligt. Slentrianlöpning i ett par timmar utan att det egentligen hände så mycket. Tiden gick och dom första timmarna är mest transportsträcka. Men sen hände det grejer. Åt lite gott och drack som vanligt och det sa magen stopp för. Vid 23km ströp magen all energi jag stoppat i den så man blev helt färdig helt enkelt, och magen ville göra sig av med det fortast möjligt. Fick bli en samling björkar som tog emot min första kräkning. Kändes hyffsat bättre efteråt även om man inte mådde nå vidare och nya intag av vätska och energi var uteslutet. Löpningen blev så klart påverkad av det hela så man var rätt tom på det mesta . lunkade på och gick o sprang men det såg för taskigt ut alltså.
Nåra sporadiska klunkar vatten då och då men inte mycket gick ut i kroppen. Vid 36km började man se slutet på plågan och var lite positiv men efter ytterligare två kilmometer fick jag uppsöka diket bredvid björkarna igen. Magen var verkligen inte på topp. Efter den spyan var det garanterat tomt. Man är ju inte den tystaste med fingrarna i halsen så det ekade nog fint över området där vi sprang. Hade jag inte fått upp det sista hade jag nog med all säkerhet klivit av men faktiskt blev det överklomligt igen så till slut hade man 4 varv kvar och då var man hemma. Ingen resultatlista än men dom det blev nog inte bättre än runt 4h30min. Sämre än när jag brukar passera maran på 6h loppen. Det säger en del om hur illa det gick. Jaja det är så ibland. Måste ta mig en funderare varför magen alltid krånglar på längre distanser. Hänt lite för många gånger nu.
Loppet sprangs på en rundbana på drygt 500m så det blev ca 76 varv tror jag.
Tyckte det började som vanligt. Slentrianlöpning i ett par timmar utan att det egentligen hände så mycket. Tiden gick och dom första timmarna är mest transportsträcka. Men sen hände det grejer. Åt lite gott och drack som vanligt och det sa magen stopp för. Vid 23km ströp magen all energi jag stoppat i den så man blev helt färdig helt enkelt, och magen ville göra sig av med det fortast möjligt. Fick bli en samling björkar som tog emot min första kräkning. Kändes hyffsat bättre efteråt även om man inte mådde nå vidare och nya intag av vätska och energi var uteslutet. Löpningen blev så klart påverkad av det hela så man var rätt tom på det mesta . lunkade på och gick o sprang men det såg för taskigt ut alltså.
Nåra sporadiska klunkar vatten då och då men inte mycket gick ut i kroppen. Vid 36km började man se slutet på plågan och var lite positiv men efter ytterligare två kilmometer fick jag uppsöka diket bredvid björkarna igen. Magen var verkligen inte på topp. Efter den spyan var det garanterat tomt. Man är ju inte den tystaste med fingrarna i halsen så det ekade nog fint över området där vi sprang. Hade jag inte fått upp det sista hade jag nog med all säkerhet klivit av men faktiskt blev det överklomligt igen så till slut hade man 4 varv kvar och då var man hemma. Ingen resultatlista än men dom det blev nog inte bättre än runt 4h30min. Sämre än när jag brukar passera maran på 6h loppen. Det säger en del om hur illa det gick. Jaja det är så ibland. Måste ta mig en funderare varför magen alltid krånglar på längre distanser. Hänt lite för många gånger nu.
 |
| Garanterat innan 23km. |
 |
| Som vanligt var hejjarklacken med. Gladde många löpare |
lördag 5 oktober 2013
Karlstad sextimmars lördag 5 oktober
Solen lyser alltid i Karlstad sägs det. Den person som myntade det uttrycket skulle nog omvärdera sin formulering idag. När man klev ut ur den varma tågkupen så möttes man av den gråaste himmel man kan tänka sig och ett regn som inte såg ut att avta närmaste tiden. Jaja det har ju inte regnat på veckor så varför inte börja idag. Det blev faktiskt lite bättre till starten men uppskattar det regnade nog tre av timmarna i omgångar och givetvis med lagom intervall så man inte skulle hinna torka upp mellan skurarna.
Men regnet gjorde inget. Brydde mig faktiskt inte om det. Det var oväsentligt så länge löpningen gick så bra som den gjorde.
Med erfarenhet av de senaste sextimmarsloppen så hade jag planerat en totalt annan strategi när det gäller intag av mat och dryck. Inte känts alls bra tidigare då illamående, kramp och diverse destruktiva negativa tankar infunnit sig som gjort man kollapsat helt. Nej idag skulle man satsa på säkra kort. Snickers, chips cola och vatten. Och det som skulle visa sig vara häxdrycken utan dess like. Resorb sport! Alltså detta pulver, som iofs är nästan lika dyrt som annat suspect uppiggande vitt pulver man kan köpa, höjer jag till skyarna och kommer aldrig tävla utan det igen.
Borta var alla vad kramp heter, magen var överlycklig och inte en negativ tanke loppet igenom. Man ska väl inte säga att man var outtröttlig men löpningen flöt på såpass bra hela tiden och gångpassen som brukar behövas efter tre timmar infann sig inte förrän närmare sista timmen. Visst det gick kanske inte i raketfart men det gjorde inget. Jag var mer nöjd av att kunna hålla på närmare fem timmar utan att säcka ihop helt. Den sjätte timmen fick jag dock lite ont i benen men tankegången var helt annan än de tidigare loppen men efter lite gång så var man igång igen.
Låg ganska bra till med en halvtimme kvar så ökade lite och när det var slut hade man skrapat ihop 56 545 meter. 700m. Mindre än två ynka varv från egna rekordet och grämer mig lite för den akuta pisspausen jag var tvungen till efter 4 timmar. Egentligen är den bevis på att vätskeintaget funkat galant så det får väl vara ok. Men nu är man med i matchen igen och är mer än nöjd och glad över dagen. Sista timmen dök hejjarklacken upp och hjälpte mig faktiskt med draghjälp också några varv. Härligt!
Resultatlista
56 545 meter
6m22s/km tempo
140 varv
Men regnet gjorde inget. Brydde mig faktiskt inte om det. Det var oväsentligt så länge löpningen gick så bra som den gjorde.
Med erfarenhet av de senaste sextimmarsloppen så hade jag planerat en totalt annan strategi när det gäller intag av mat och dryck. Inte känts alls bra tidigare då illamående, kramp och diverse destruktiva negativa tankar infunnit sig som gjort man kollapsat helt. Nej idag skulle man satsa på säkra kort. Snickers, chips cola och vatten. Och det som skulle visa sig vara häxdrycken utan dess like. Resorb sport! Alltså detta pulver, som iofs är nästan lika dyrt som annat suspect uppiggande vitt pulver man kan köpa, höjer jag till skyarna och kommer aldrig tävla utan det igen.
Borta var alla vad kramp heter, magen var överlycklig och inte en negativ tanke loppet igenom. Man ska väl inte säga att man var outtröttlig men löpningen flöt på såpass bra hela tiden och gångpassen som brukar behövas efter tre timmar infann sig inte förrän närmare sista timmen. Visst det gick kanske inte i raketfart men det gjorde inget. Jag var mer nöjd av att kunna hålla på närmare fem timmar utan att säcka ihop helt. Den sjätte timmen fick jag dock lite ont i benen men tankegången var helt annan än de tidigare loppen men efter lite gång så var man igång igen.
Låg ganska bra till med en halvtimme kvar så ökade lite och när det var slut hade man skrapat ihop 56 545 meter. 700m. Mindre än två ynka varv från egna rekordet och grämer mig lite för den akuta pisspausen jag var tvungen till efter 4 timmar. Egentligen är den bevis på att vätskeintaget funkat galant så det får väl vara ok. Men nu är man med i matchen igen och är mer än nöjd och glad över dagen. Sista timmen dök hejjarklacken upp och hjälpte mig faktiskt med draghjälp också några varv. Härligt!
Resultatlista
56 545 meter
6m22s/km tempo
140 varv
 |
| Hejjarklacken! |
 |
| 4 varvs draghjälp. Guld värt. |
söndag 25 augusti 2013
Skövde Ultrafestival 24 aug, 6h
Skövde ultrafestival var platsen denna gång då man skulle avverka ett 6timmars. Denna gång var vi inte ensamma utan det fanns både 24h, 48h, 12h som skulle utföras samtidigt. Därav finns det inte mycket mer att skriva om mig själv.
Det känns helt överflödigt att beskriva sin egen upplevelse när jag så hur 48h löparna hade det där ute. När jag dök ner i backen vid slutsignalen hade dom 18 timmar kvar att ränna runt. Kändes nästan pinsamt att lägga sig ner. Dom hade hållit på sen fredagen kl 12. Finns inte ord vilket psyke och ork dessa personer har. Jag är full av beundran och kommer aldrig förstå hur man tar sig igenom något sådant.
För min del blev det ett lopp i mängden. Dryga 52km, 135 varv, och tolva av 35 startande. Bara att arkivera och titta framåt igen.
Loppet i siffror
Det känns helt överflödigt att beskriva sin egen upplevelse när jag så hur 48h löparna hade det där ute. När jag dök ner i backen vid slutsignalen hade dom 18 timmar kvar att ränna runt. Kändes nästan pinsamt att lägga sig ner. Dom hade hållit på sen fredagen kl 12. Finns inte ord vilket psyke och ork dessa personer har. Jag är full av beundran och kommer aldrig förstå hur man tar sig igenom något sådant.
För min del blev det ett lopp i mängden. Dryga 52km, 135 varv, och tolva av 35 startande. Bara att arkivera och titta framåt igen.
Loppet i siffror
  |
lördag 8 juni 2013
Multisporttävling Örebro, Hästhaga 8 juni
Det närmaste jag kommit kanotpaddling är från filmen "Den sista färden" och vi vet ju alla hur den slutade. Så det var mycket oro och funderingar hur det skulle gå just i det momentet i dagens Multisporttävling vid Hästhagen i Örebro.
Springa terräng, cykla mtb, paddla kanot och sen springa igen efter orienteringskarta. Det var dagens uppdrag i tvåmannalagtävlingen i Multisport som genomfördes i Örebro, Hästhagen idag. I fantastiskt väder skulle man prova på något annorlunda istället för att bara springa. Farhågorna låg som jag sa i kanotpaddlingen men även i orienteringsdelen då mitt lokalsinne som känt är sanslöst dåligt. Men det var ju en lagtävling och som tur är hade min kompanjon Johan total koll på läget.
Dom första 3km löpning i terräng var över innan man knappt hade funderat på att tävlingen verkligen startat. Riktig bra tempo får man säga och växlingen till cykel gick som en dans. Cykling är inte min grej riktigt än då jag tränat alldeles för lite helt enkelt. Får nog säga jag föredrar löparskorna. Men ändå, den nya 29ern gick över förväntan och med Johan som fick leda hela cykeletappen för oss höll jag nog högre tempo än utan draghjälp. Det behövdes verkligen för annars hade jag nog tjurat ihop ordentligt. Det är verkligen svårare än man tror, i alla fall än jag trodde att cykla smala stigar med en miljon trädrötter, hål och stenar i vägen ideligen. Jaja 16,5km var ändå överkomligt och vid växling igen var det dags för skräcken, kanotpaddlingen.
Det började verkligen inte bra. Problem och få ut kanoten ordentligt i vattnet då det var lite grunt så publiken fick något att se på när vi sittandes försökte "hoppa" ut kanoten till djupare vatten. Lite pysslande så var vi igång och har aldrig varit med om något mer instabilt än den acronkanot vi satt i. Bara en sekund från att välta innan vi ens hade fått fart på paddlandet men klarade oss på något märkligt sätt. Ja sen var det väl bara att paddla på då längs den vackra svartån. Visst tittade jag lite efter suspekta personer likt dem i filmen men denna gång var det bara härliga åskådare som hejjade. Efter några minuter hade man faktiskt lärt sig och paddlingen gick över förväntan.
Vid landgång till sista växlingen fick vi än en gång mottagande av dagens bästa hejjarklack bestående av våra barn. Denna fyrmanskör blev till och med omnämnd av speakern som i särklass mest aktiva. Gav styrka varje gång :-)
Nu var det nästan målgång kändes det som då paddlingen gick så bra. 6-7 km löpning borde var över på ett nafs. Och till och med jag som inte ens har koll på vart jag är för stunden ibland, hängde faktiskt med mer än förväntat på kartan, och även om vi fick leta lite efter den "felplacerade" fjärde kontrollen så var letandet i övrigt minimalt. Spurt in sen i målområdet och tror vi gick i mål på 19 plats av 42 lag i herrklassen. Tid runt 2h20min tror jag. Mycket bra tävlat Johan. Vi ska vara nöjda!
Tävlingen i siffror enligt Garmin 405
Resultatlista
Springa terräng, cykla mtb, paddla kanot och sen springa igen efter orienteringskarta. Det var dagens uppdrag i tvåmannalagtävlingen i Multisport som genomfördes i Örebro, Hästhagen idag. I fantastiskt väder skulle man prova på något annorlunda istället för att bara springa. Farhågorna låg som jag sa i kanotpaddlingen men även i orienteringsdelen då mitt lokalsinne som känt är sanslöst dåligt. Men det var ju en lagtävling och som tur är hade min kompanjon Johan total koll på läget.
Dom första 3km löpning i terräng var över innan man knappt hade funderat på att tävlingen verkligen startat. Riktig bra tempo får man säga och växlingen till cykel gick som en dans. Cykling är inte min grej riktigt än då jag tränat alldeles för lite helt enkelt. Får nog säga jag föredrar löparskorna. Men ändå, den nya 29ern gick över förväntan och med Johan som fick leda hela cykeletappen för oss höll jag nog högre tempo än utan draghjälp. Det behövdes verkligen för annars hade jag nog tjurat ihop ordentligt. Det är verkligen svårare än man tror, i alla fall än jag trodde att cykla smala stigar med en miljon trädrötter, hål och stenar i vägen ideligen. Jaja 16,5km var ändå överkomligt och vid växling igen var det dags för skräcken, kanotpaddlingen.
Det började verkligen inte bra. Problem och få ut kanoten ordentligt i vattnet då det var lite grunt så publiken fick något att se på när vi sittandes försökte "hoppa" ut kanoten till djupare vatten. Lite pysslande så var vi igång och har aldrig varit med om något mer instabilt än den acronkanot vi satt i. Bara en sekund från att välta innan vi ens hade fått fart på paddlandet men klarade oss på något märkligt sätt. Ja sen var det väl bara att paddla på då längs den vackra svartån. Visst tittade jag lite efter suspekta personer likt dem i filmen men denna gång var det bara härliga åskådare som hejjade. Efter några minuter hade man faktiskt lärt sig och paddlingen gick över förväntan.
Vid landgång till sista växlingen fick vi än en gång mottagande av dagens bästa hejjarklack bestående av våra barn. Denna fyrmanskör blev till och med omnämnd av speakern som i särklass mest aktiva. Gav styrka varje gång :-)
Nu var det nästan målgång kändes det som då paddlingen gick så bra. 6-7 km löpning borde var över på ett nafs. Och till och med jag som inte ens har koll på vart jag är för stunden ibland, hängde faktiskt med mer än förväntat på kartan, och även om vi fick leta lite efter den "felplacerade" fjärde kontrollen så var letandet i övrigt minimalt. Spurt in sen i målområdet och tror vi gick i mål på 19 plats av 42 lag i herrklassen. Tid runt 2h20min tror jag. Mycket bra tävlat Johan. Vi ska vara nöjda!
Tävlingen i siffror enligt Garmin 405
Resultatlista
 |
| Inget cyklande i växlingsområdet |
 |
| Fast i sanden :-). Fail! |
 |
| Fattas bara banjon |
 |
| Axbergs if Multisport hette vi för dagen |
lördag 4 maj 2013
Lidingö Ultramatathon 50km 4 maj 2013
I ran Lidingö Ultramarathon 50k and all i got was this lousy tshirt :-)
Nej då denna tröja är jag mer än glad för just nu.
Hade ingenting att jämföra med egentligen då jag inte sprungit några terränglopp tidigare. Man har läst lite på nätet andras berättelser om Lidingöloppet o sånt så man hade förstått det skulle vara kuperat, kuperat och kuperat. Det är väl en sanning med modifikation. Visst är det jäkligt kuperat, absolut, men ändå jag tyckte det flöt på rätt så bra till en början. Man får ta till lite annat upplägg på ett sådant här lopp med alla dessa backar, både uppför och nerför så man försöker spara lite på energin genom att gå i backarna.
Jag följde det ganska bra så det kändes hyfsat ok vid 26km passeringen där fältet delades upp i två. Till vänster de som skulle gå i mål på 26km-loppet och till höger vi som hade ytterligare 24km att utföra. Det var väl ungefär några kilometer efter det som den där sanningen om alla backar kommer in. Även om vi sprang stora delar av första sträckan en gång till så kändes det som backarna hade fyrdubblats eller något. Banan gick som en jojo tycke jag och vaderna och benhinnorna började gnälla rejält. Att tro man skulle få någon vila när man gick uppför backarna sista halvan var lönnlöst. På slutet vid ca 44km hade vi de stora backarna kvar än en gång. Jag stannade faktiskt upp mitt i Abborbacken och undrade va fan det var frågan om. Tog mig knappt uppför med de tunga benen och stod i princip still. Där hade man kunna stått länge och funderat vad som är meningen med det hela. Så fortsatt det de sista kilometrarna och när man hörde speakerrösten från arenan så kände man ändå att snart är det klart. Tog mig i mål och efter lite eftertanke är jag mer än nöjd.
Ibland stöter man på vissa dilemman under långa lopp som kan vara svårt att åtgärda. Hade ett inte så angenämt problem som jag drogs med större delen av loppet men kan absolut inte säga att det inverkade på resultatet. Dock är det en lärdom till framtida lopp. Skorna jag använde var inte det bästa valet för dagen. Ett praktmisstag som jag egentligen från början visste var fel men vet egentligen inte varför jag valde dom. Dom har gett mig skavsår vid längre träningspass förut men på sistone, iofs på kortare pass har jag inte känt något så jag valde dom.
Och det tog väl knappa 5km till jag kände precis där det skavt förut att nu jävlar börjas det igen. Ja vad gör man? Har ju inte direkt ett par extra skor med mig i fickan. Dryga 45km kvar och det kändes redan så förhoppningen var man skulle bli bedövad till slut så det inte kändes mer sen får man ta smällen sen. Funkade ganska bra även om jag blev påmind om skavet till och från. Kändes inget speciellt efter målgång men om något rekord blev slaget idag så var det storleken på vattenblåsan. Klart imponerad av den :-). Så vad lär man sig som man egentligen är väl medveten om? Spring i skor ni vet funkar till 100% för uppgiften. Ska försöka komma ihåg det tills nästa gång :-). Alltsomallt är jag helnöjd med dagen och tiden på 5h40min räcker länge för mig. Haft en kanondag och äntligen väder som påminner om försommar.
Svårslaget?
 |
| Resultat Lidingö Ultra 50km |
lördag 6 april 2013
Borlänge 6h, 6 april 2013
Det har ju gått åt ett håll denna vinter med träningen och det är nedåt så förhoppningarna var minst sagt inga alls på denna dag. Senaste långpasset gjordes i november tror jag. Och utan dom så ger man sig ingen riktig chans på långlopp. Motiverad till näst intill noll men ändå, efter starten så kände jag faktiskt fan va kul det ska bli. Måste säga att i tre timmar var man faktiskt med i matchen. Men sista tre var man på läktaren så att säga. Det fanns inget i benen för något mer idag. Men för att göra en lång historia kort:
Håra vindar, kallt, ont här o där, grus i skon, fel klädval, omotiverad, dåligt förberedd, dålig kost, mycket jobb, lite träning osv osv. Där har ni mina bortförklaringar som man skulle kunna gömma sig bakom som en riktig svensk idrottsman.
Men ska man hålla sig till sanningen istället så är det lättare än så. Jag är för dåligt tränad just nu för sådana här lopp. Mer träning, bättre distans. Enklare ekvation än så blir det inte. Finns att jobba på och det är bra.
Skrapade ihop runt 52,5km idag. Lägger ingen större fundering runt det utan glömmer det ganska omgående. Det mest positiva idag var väl att gpsklockan tog slut på batteri efter ca 5,5h så nu vet man den inte duger längre till 6timmarlopp så får bli och uppgradera till en Garmin 910xt. Äntligen!!!
Håra vindar, kallt, ont här o där, grus i skon, fel klädval, omotiverad, dåligt förberedd, dålig kost, mycket jobb, lite träning osv osv. Där har ni mina bortförklaringar som man skulle kunna gömma sig bakom som en riktig svensk idrottsman.
Men ska man hålla sig till sanningen istället så är det lättare än så. Jag är för dåligt tränad just nu för sådana här lopp. Mer träning, bättre distans. Enklare ekvation än så blir det inte. Finns att jobba på och det är bra.
Skrapade ihop runt 52,5km idag. Lägger ingen större fundering runt det utan glömmer det ganska omgående. Det mest positiva idag var väl att gpsklockan tog slut på batteri efter ca 5,5h så nu vet man den inte duger längre till 6timmarlopp så får bli och uppgradera till en Garmin 910xt. Äntligen!!!
 |
| Borlänge 6h april 2013 |
torsdag 13 december 2012
Längdskidåkningspremiär!
Då har man gjort skidpremiär för säsongen och med tanke på hur det gick sist för två år sen så gick det över förväntan. Med det inte sagt det går bra för det. Det är tur man har detta som alternativträning till löpningen och inte har det som sin paradgren för som man hankar sig fram nu går det betydligt fortare att springa än stava sig fram med skidorna. Men det kanske blir bättre med tiden. Man är inget tekniskt mästerverk i spåret precis och det bevisade man tydligt med kvällens två rejäla vurpor. Samma backe och nästan samma landningsplats låg jag och gjorde snöänglar två varv i rad. Sen att man också gjorde världens blunder med vallningen gjorde inte saken bättre. Glömde visst ett ganska viktigt moment. Gör om gör rätt till nästa gång.
Men 11km i premiären. Inga benbrott. Jag är helnöjd.
Men 11km i premiären. Inga benbrott. Jag är helnöjd.
lördag 17 november 2012
Långpassmorgon
Ultraintervaller var planerade idag men lite ändringar i planeringen gjorde så det fick bli ett långpass under förmiddagen istället. Och möjligen var det kanske tur man inte offrade hela lördagen till U-intervallerna. I skrivande stund är man redo för hemmet eller något liknande man kan vila upp sig på.
Långpass är faktiskt oftast ganska överkomliga men är det det minsta som inte är som det ska så blir dom outhärdiga. När man blivit någorlunda varm i kroppen efter 5km och man är medveten om att efter nästa sväng har man dryga 2 mils motvind framför sig då kommer tankarna i huvudet om det mesta. Dels blir man nedkyld, det ständiga vindsuset i lurarna och inte i minst det mest självklara, det blir betydligt jobbigare och springa.
Ändå är det en del i själva utmaningen med långpass för ibland är det en bagatell men idag tog det ut all ork från mig. Ändå lyckades man traggla sig fram de två motvindsmilen tills det äntligen skulle bli lite bättre förutsättningar med vinden i ryggen. Tråkigt nog var man då helst slut på energi för att ens orka försöka göra något bra av de sista 15km man hade kvar. Den där vätskeryggsäcken som sitter underbart i början av ett långpass känns som en tvångströja när man är trött och man vill bara slänga av sig den och känna sig fri. Hade det varit en skön sommardag hade jag nog struntat i ta mig hem och bara lagt mig på någon skön gräsplätt och somnat in. Men lite svårare i blöta november så man fick ändra de planerna. Fick bli det klassiska. Lite lätt löpning och gång varvat till och från. Mestadels gång kändes det som.
Men som alltid hitills har man ändå tagit sig hem till slut och även om tiden rann iväg ordentligt så var man ute 4h20min. På långpass är det ju tiden man är ute som är det viktiga (ju längre tid desto bättre)så man får väl se det positiva i det. Väl hemma i byn visade klockan 39km så man fick ta några ärevarv runt fotbollsplan för att få se klockan passera de ändå helt respektabla 40km.
Nej ingen bra dag idag men det måste kännas dåligt ibland också annars har man ju inget att träna för.
Långpass i siffror
Långpass är faktiskt oftast ganska överkomliga men är det det minsta som inte är som det ska så blir dom outhärdiga. När man blivit någorlunda varm i kroppen efter 5km och man är medveten om att efter nästa sväng har man dryga 2 mils motvind framför sig då kommer tankarna i huvudet om det mesta. Dels blir man nedkyld, det ständiga vindsuset i lurarna och inte i minst det mest självklara, det blir betydligt jobbigare och springa.
Ändå är det en del i själva utmaningen med långpass för ibland är det en bagatell men idag tog det ut all ork från mig. Ändå lyckades man traggla sig fram de två motvindsmilen tills det äntligen skulle bli lite bättre förutsättningar med vinden i ryggen. Tråkigt nog var man då helst slut på energi för att ens orka försöka göra något bra av de sista 15km man hade kvar. Den där vätskeryggsäcken som sitter underbart i början av ett långpass känns som en tvångströja när man är trött och man vill bara slänga av sig den och känna sig fri. Hade det varit en skön sommardag hade jag nog struntat i ta mig hem och bara lagt mig på någon skön gräsplätt och somnat in. Men lite svårare i blöta november så man fick ändra de planerna. Fick bli det klassiska. Lite lätt löpning och gång varvat till och från. Mestadels gång kändes det som.
Men som alltid hitills har man ändå tagit sig hem till slut och även om tiden rann iväg ordentligt så var man ute 4h20min. På långpass är det ju tiden man är ute som är det viktiga (ju längre tid desto bättre)så man får väl se det positiva i det. Väl hemma i byn visade klockan 39km så man fick ta några ärevarv runt fotbollsplan för att få se klockan passera de ändå helt respektabla 40km.
Nej ingen bra dag idag men det måste kännas dåligt ibland också annars har man ju inget att träna för.
Långpass i siffror
lördag 13 oktober 2012
Bye bye personbästa!
Ett riktigt bra löparväder bjöds det på idag. När man stod o väntade i startfållan var man genomfrusen som en isbit och det blåste nordanvindar men man visste att det blir snart varmt när man fått upp flåset lite. Första gången jag springer Åstadsloppet men det är säkerligen inte det sista. Otroligt fin bana och bra med publik längs banan.
Kände mig bra i form även om jag i princip inte sprungit värst mycket denna månad. Desto mer vila ha man då fått och kroppen fått chans till återhämtning vilket jag hoppades skulle ha en positiv effekt. Självklart gick jag för personbästa. I dagsläget är det sen förra året i motala 1h52min. Ser ingen anledning att offra en dag för tävling om man inte försöker slå sina egna rekord. Är ju ändå då det är upp till bevis. Kontrollmätta banor och man får på papper vad man presterat helt enkelt.
Hade något tempopass på träning i huvudet som jag gjorde för ett tag sen över 15km på en bra tid och jag tänkte att något liknande skulle jag försöka prestera denna gång även om det nu är 6km till.
Det var väl bara att köra på i hyffsat tempo direkt från början så man inte hamnade i tidsskuld inför sista halvan av loppet. Många bra ryggar fanns det att följa så draghjälp fanns det gott om vilket man ibland saknar på träning. Kilometerskyltarna dök upp en efter en och till slut stod 19km och ja jäklar, kanske en liten tempoökning sista 2 så är vi inne på en väldigt bra tid.
En sån där tvkameraspurt fick man till inne i Tybblehallen inför all publik och man kan inte vara mer än nöjd efteråt. Tiden då. 1h42min05s enligt min klocka. Officiella tidsuret någon halvminut mer. Inte sett någon resultatlista än så man får väl vänta på den riktiga tiden. Tveksam om de hade någon chipmätning vid start. Såg ingen i alla fall så då man stod en bit bak i startfältet så gick det nog en halvminut innan man var framme vid startlinjen. Jaja vilket som så totalt demolerade man det tidigare rekordet med ca 10 min vilket är en evighet. Rekord hade jag önskat men detta vet jag inte om jag trodde. Sjukt nöjd med dagen.
Åstadsloppet
Kände mig bra i form även om jag i princip inte sprungit värst mycket denna månad. Desto mer vila ha man då fått och kroppen fått chans till återhämtning vilket jag hoppades skulle ha en positiv effekt. Självklart gick jag för personbästa. I dagsläget är det sen förra året i motala 1h52min. Ser ingen anledning att offra en dag för tävling om man inte försöker slå sina egna rekord. Är ju ändå då det är upp till bevis. Kontrollmätta banor och man får på papper vad man presterat helt enkelt.
Hade något tempopass på träning i huvudet som jag gjorde för ett tag sen över 15km på en bra tid och jag tänkte att något liknande skulle jag försöka prestera denna gång även om det nu är 6km till.
Det var väl bara att köra på i hyffsat tempo direkt från början så man inte hamnade i tidsskuld inför sista halvan av loppet. Många bra ryggar fanns det att följa så draghjälp fanns det gott om vilket man ibland saknar på träning. Kilometerskyltarna dök upp en efter en och till slut stod 19km och ja jäklar, kanske en liten tempoökning sista 2 så är vi inne på en väldigt bra tid.
En sån där tvkameraspurt fick man till inne i Tybblehallen inför all publik och man kan inte vara mer än nöjd efteråt. Tiden då. 1h42min05s enligt min klocka. Officiella tidsuret någon halvminut mer. Inte sett någon resultatlista än så man får väl vänta på den riktiga tiden. Tveksam om de hade någon chipmätning vid start. Såg ingen i alla fall så då man stod en bit bak i startfältet så gick det nog en halvminut innan man var framme vid startlinjen. Jaja vilket som så totalt demolerade man det tidigare rekordet med ca 10 min vilket är en evighet. Rekord hade jag önskat men detta vet jag inte om jag trodde. Sjukt nöjd med dagen.
Åstadsloppet
fredag 12 oktober 2012
Taskig uppladdning
Om september var en bra månad så har oktober hittils varit det motsatta. Den tolfte idag och mot normala 7-8 mil så har man småjoggat några sporadiska kilometrar. Med lite tur har det blivit 7-8 km totalt. Ja det hände som över en natt men i början av månaden fick jag rejält ont i baksidan av låret så löpning var inte och tänka på.
Idag känns det bra igen och idag får det bli ut och känna sig för en kortis och få upp flåset inför morgondagen. Tyvärr är det inte bästa uppladdningen för tävlingen imorgon, Åstadsloppet 21,1km här i Örebro. Hade väldigt stora förhoppningar sista halvan i oktober för denna tävling men nu vet jag inte riktigt. Eller så har vilan gjort en gott så man är urstark imorn. Ja svårt och säga men känner mig i form så springa ska jag och jag går för PB!
Idag känns det bra igen och idag får det bli ut och känna sig för en kortis och få upp flåset inför morgondagen. Tyvärr är det inte bästa uppladdningen för tävlingen imorgon, Åstadsloppet 21,1km här i Örebro. Hade väldigt stora förhoppningar sista halvan i oktober för denna tävling men nu vet jag inte riktigt. Eller så har vilan gjort en gott så man är urstark imorn. Ja svårt och säga men känner mig i form så springa ska jag och jag går för PB!
söndag 30 september 2012
Rekordseptember
September verkar ha erbjudit bra löparförutsättningar då man med dagens 24,5km faktiskt fick till en rekordmånad. 22 mil för september och målet jag satte i somras på 150 mil för året ska nog nås utan större ansträngningar. Mest positivt idag var att man lyckades ta sig en bit under 1h50min på halvmarasträckan vilket jag inte har gjort förut. Personligt rekord med andra ord. Träning i och för sig så det är väl inte giltigt på det viset men det ser lovande ut inför Åstadsloppet nu i Oktober. Två veckor kvar.
Annars har jag bytt ut kilometerjagandet mot tid istället på vissa pass. Speciellt de långa. Viktigare att vara ute en viss tid på sina pass oavsett hur långt man hankar sig framåt. Så imorgon är det ny månad och bara börja om från början igen.
Annars har jag bytt ut kilometerjagandet mot tid istället på vissa pass. Speciellt de långa. Viktigare att vara ute en viss tid på sina pass oavsett hur långt man hankar sig framåt. Så imorgon är det ny månad och bara börja om från början igen.
söndag 2 september 2012
Karlstad 6h 2012
Sa till Jessica på morgonen att idag blir det rekord. Finns inget annat. Var så utvilad och i bra form så det 55km skulle jag ta. Fanns ingen anledning att tvivla heller med tanke på bra träningsresultat senaste tiden.
Väl framme i Karlstad fick man bevittna det där slogan jag aldrig hört talas om "Solen skiner alltid i Karlstad". Inte ett moln på himlen och kalasväder. Skulle bli trevliga sex timmar kanske. Vädermässigt var det toppen, möjligen lite för varmt framåt dagen.
Hur man skall lägga upp ett långt lopp är svårt för man vet aldrig hur man mår om några timmar så man dår hela tiden anpassa loppet till hur man känner sig för stunden. Har svårt för det där med upplägg så även denna gång så jag gick efter hur det kändes på startlinjen.
Kör på första tre milen så får vi se var vi hamnar. Snitt på 5:45 där så ligger jag väldigt bra till men kroppen kändes helt ok så 5:37 blev tempot. Väldigt nöjd med tiden där men det var dryga tre timmar kvar och jag tvivlade lite för det hade nog gått lite väl fort för att orka med resten. Började även bli trött så nu började man lägga in lite gång vissa avsnitt för återhämtning.
Energiintag. Ja det eviga gissel som jag aldrig kommer lära mig. Lätt i teorin att det är bara och äta och dricka ofta så man har fyllda depåer men jag har aldrig hittat nåt som fungerar. Hade en plan att redan från början hinka energidryck och äta lite med ganska täta intervaller för att inte bli tom men det funkade första två timmarna ungefär. Nåt man får träna på. Till slut smakar inget bra och efter fyra timmar mådde jag verkligen illa och magen protesterade enormt. Suck, tänkte man vad göra? Magen krånglar, illamående och tom på energi. Äta och dricka kändes bara som en pina.
Efter nästan fem timmar klarade jag det inte längre och då fick det bli ett avhopp in i skogen och häva ur sig det lilla som fanns i magen. Min första kräkning i löparkarriären så ett liten hatten av får man väl säga :-). Blev som en ny människa efter det och även om man va trött o sliten så kändes sista timmen nu mer överkomlig än innan.
Tiden rann iväg men det gjorde även löpningen för tempot gick upp, säker pga illamåendet försvann, så mina 55km skulle klaras utan problem. Men faktiskt inte nog med det han se både 56 och 57 passeras innan slutsignalen gick. 3,5km mer än förra året och då 57,06km totalt så och långt över förväntningarna för idag.
Upplägget var nog ganska bra ändå nu i efterhand. Går man ut för lugnt så är det inte alls säkert man ändå har krafter kvar på slutet så i och med man låg ganska bra till efter halva så lyckades man klämma ur några extra kilometrar på slutet då man hade mer tid till godo. Sen självklart hade jag stor hjälp av Marko som skötte all support med vätska, äta, fotografering och allmänt stöttande runt hela banan. Han drog till och med ihop en hejjarklack åt mig ett varv. Roliga inslag som höjer humöret enormt när man springer förbi. Tack för den utmärkta supporten.
Resultat Karlstad 6h 2012
Väl framme i Karlstad fick man bevittna det där slogan jag aldrig hört talas om "Solen skiner alltid i Karlstad". Inte ett moln på himlen och kalasväder. Skulle bli trevliga sex timmar kanske. Vädermässigt var det toppen, möjligen lite för varmt framåt dagen.
Hur man skall lägga upp ett långt lopp är svårt för man vet aldrig hur man mår om några timmar så man dår hela tiden anpassa loppet till hur man känner sig för stunden. Har svårt för det där med upplägg så även denna gång så jag gick efter hur det kändes på startlinjen.
Kör på första tre milen så får vi se var vi hamnar. Snitt på 5:45 där så ligger jag väldigt bra till men kroppen kändes helt ok så 5:37 blev tempot. Väldigt nöjd med tiden där men det var dryga tre timmar kvar och jag tvivlade lite för det hade nog gått lite väl fort för att orka med resten. Började även bli trött så nu började man lägga in lite gång vissa avsnitt för återhämtning.
Energiintag. Ja det eviga gissel som jag aldrig kommer lära mig. Lätt i teorin att det är bara och äta och dricka ofta så man har fyllda depåer men jag har aldrig hittat nåt som fungerar. Hade en plan att redan från början hinka energidryck och äta lite med ganska täta intervaller för att inte bli tom men det funkade första två timmarna ungefär. Nåt man får träna på. Till slut smakar inget bra och efter fyra timmar mådde jag verkligen illa och magen protesterade enormt. Suck, tänkte man vad göra? Magen krånglar, illamående och tom på energi. Äta och dricka kändes bara som en pina.
Efter nästan fem timmar klarade jag det inte längre och då fick det bli ett avhopp in i skogen och häva ur sig det lilla som fanns i magen. Min första kräkning i löparkarriären så ett liten hatten av får man väl säga :-). Blev som en ny människa efter det och även om man va trött o sliten så kändes sista timmen nu mer överkomlig än innan.
Tiden rann iväg men det gjorde även löpningen för tempot gick upp, säker pga illamåendet försvann, så mina 55km skulle klaras utan problem. Men faktiskt inte nog med det han se både 56 och 57 passeras innan slutsignalen gick. 3,5km mer än förra året och då 57,06km totalt så och långt över förväntningarna för idag.
Upplägget var nog ganska bra ändå nu i efterhand. Går man ut för lugnt så är det inte alls säkert man ändå har krafter kvar på slutet så i och med man låg ganska bra till efter halva så lyckades man klämma ur några extra kilometrar på slutet då man hade mer tid till godo. Sen självklart hade jag stor hjälp av Marko som skötte all support med vätska, äta, fotografering och allmänt stöttande runt hela banan. Han drog till och med ihop en hejjarklack åt mig ett varv. Roliga inslag som höjer humöret enormt när man springer förbi. Tack för den utmärkta supporten.
Resultat Karlstad 6h 2012
Bildspel från tävlingen
Kass kvalite dock. Gick inte att föra över stora filer av någon anledning. Fick komprimera.lördag 18 augusti 2012
Över 100
Vissa delmål blir man mer nöjd med än andra och 100 mil för året är väl en sådan. Dagens halvmara bröt sig med lite marginal igenom 1000km-vallen. För två år sedan var det runt början av december det tangerades så lite framåt går det i alla fall. Ska man våga gissa på dryga 150 mil till julafton då? Låter som ytterligare ett bra delmål.
torsdag 16 augusti 2012
Lidingö nästa år
Jag börjar kunna det här med asfalt nu. Detta underbara sköna underlag som aldrig sviker ett löpsteg. Alltid bra respons och går det sakta och tungt så är det då inte underlagets fel. Bättre kan man springa på. Bästa tänkbara. Men ibland måste man ha något annat att träna inför så man får variera träningen lite.
Ja det är inte så svårt egentligen. Idag finns mer lopp än någonsin att anmäla sig till vilket är ett angenämt problem. Men vad ska man välja då inför nästa år? Stockholm marathon kanske. Eller Lidingöloppet. Det talas så mycket på forum och bland folk om de loppen. De ökända backarna på lidingöloppet tex. Att backar kan bli så omdiskuterade år efter år. Jobbigt jobbigt jobbigt uppför och ännu värre nedför. Egentligen är det ju bara backar kan jag tycka även om jag aldrig sprungit där.
Men för att få bevisat för mig själv hur jobbigt detta lopp kan vara så kör vi. Anmälan precis inskickad. Nästa år, lördag 4 maj kör jag Lidingöloppet. Ja inte den korta tremilstävlingen som är rikskänd utan den mer obehagligare och intressantare Lidingö Ultramarathon 50km! Då hinner man med nästan två varv på den beryktade banan och alla backar får upplevas dubbelt upp. Dubbel glädje eller sorg hur man nu ser det. Kan det bli bättre :-)?
Lidingö Ultra 50km
Ja det är inte så svårt egentligen. Idag finns mer lopp än någonsin att anmäla sig till vilket är ett angenämt problem. Men vad ska man välja då inför nästa år? Stockholm marathon kanske. Eller Lidingöloppet. Det talas så mycket på forum och bland folk om de loppen. De ökända backarna på lidingöloppet tex. Att backar kan bli så omdiskuterade år efter år. Jobbigt jobbigt jobbigt uppför och ännu värre nedför. Egentligen är det ju bara backar kan jag tycka även om jag aldrig sprungit där.
Men för att få bevisat för mig själv hur jobbigt detta lopp kan vara så kör vi. Anmälan precis inskickad. Nästa år, lördag 4 maj kör jag Lidingöloppet. Ja inte den korta tremilstävlingen som är rikskänd utan den mer obehagligare och intressantare Lidingö Ultramarathon 50km! Då hinner man med nästan två varv på den beryktade banan och alla backar får upplevas dubbelt upp. Dubbel glädje eller sorg hur man nu ser det. Kan det bli bättre :-)?
Lidingö Ultra 50km
tisdag 31 juli 2012
20 mil
Månaden avslutas med en ganska trött och öm kropp. Den mediokra försommaren gjorde att någon sorts förändring var behövlig så fler löppass med en större variation fick det bli. Fler intervallpass och mindre bekvämlighetspass skulle väcka kroppen till liv igen vilket det också gjort men ändå, bekväma pass i skönt tempo är ju alla gånger roligare än spyfärdiga backpass eller snabba tvåtusingar. Men dom behövs också tyvärr så man får väl leva med dom.
Och med nöd och näppe nådde man också 200 km ganska exakt för juli månad. Det krävdes dock ett pass idag, och dryga 12km fick det bli även om de var segt i kroppen idag efter gårdagens brottningsmatch med den blytunga lekstugan som fraktades hit. Men det är en annan historia. Ny månad imorgon igen och nya mål!
Månadens träning, ganska nöjd med variationen
Och med nöd och näppe nådde man också 200 km ganska exakt för juli månad. Det krävdes dock ett pass idag, och dryga 12km fick det bli även om de var segt i kroppen idag efter gårdagens brottningsmatch med den blytunga lekstugan som fraktades hit. Men det är en annan historia. Ny månad imorgon igen och nya mål!
Månadens träning, ganska nöjd med variationen
lördag 21 juli 2012
På spåret igen
Det var väldigt länge sen man skrev något. Verkligen. Men det var också länge sen man kände att man var med i matchen igen. Sen slutet av april och framåt har det varit väldigt turbulent med det ena och det andra. Många saker oberoende av varandra har gjort att träningen helt enkelt fått sig en rejäl smäll på käften. Sånt påverkas man tydligen av för det har känts så otroligt frustrerande att se dagar och veckor rinna iväg utan några större insatser på vägarna. Inte sagt att det varit en fantastisk tid ändå till och från. Fått göra andra otroligt roliga saker. Mallis en vecka, äntligen gift mig, grabbresa till Kiev och fotbolls-em, stugsemester med familjen och annat roligt. Ja sommaren har ärligt talat runnit i från mig helt och om man ska va ärlig så skönt man började jobba igen i början av juli så det blev lite ordning på rutinerna. Semestern demolerade min kropp helt och det fanns inte mycket att känna igen när man klev av planet efter Kievresan. Men som sagt nu har snart juli passerat och man har försökt väcka kroppen till liv igen med en hel del jobbiga intervallpass som tvåtusingar och till och med femtusingar.
Orken är tillbaka och en del tunga bördor man gått och funderat på är avklarade så nu är man för första gången på länge positiv inför framtiden igen. Dagens morgonpass startade exakt 06:00 och efter också ganska exakt tre timmar hade man fått ihop 32 km i det skönaste långpasset på väldigt länge. En riktig rensning av allt senaste månaderna och en riktig reboot så nu kör vi vidare igen som ingenting har hänt.
Orken är tillbaka och en del tunga bördor man gått och funderat på är avklarade så nu är man för första gången på länge positiv inför framtiden igen. Dagens morgonpass startade exakt 06:00 och efter också ganska exakt tre timmar hade man fått ihop 32 km i det skönaste långpasset på väldigt länge. En riktig rensning av allt senaste månaderna och en riktig reboot så nu kör vi vidare igen som ingenting har hänt.
- 21 juli 2012 - 05:59
- Löpning - Långpass
- 32,01 km
- 3:00:15
- 5:38 min/km
- 146 / 164
 |
| Morgonpasset 32km |
söndag 10 juni 2012
tvåtusingar o långpass
Tvåtusingar kan jag rekommedera om man vill träna upp uthållighet för dom lite längre distanserna. Dom är iofs ganska jobbiga att göra men man får ut otroligt mycket av det hela. Det handlar om intervallträning med 2km gånger valfri upprepning men tex 4-6 upprepningar med 2-3 min gång/jogg imellan är ett bra alternativ. Tempot är självklart en viktig del av intervallerna så några sekunder under din tävlingsfart på milen är en bra början. Detta är ingen vetenskapligt utan bygger helt på egna erfarenheter. Som sagt jobbiga pass men jättebra om man satsar på halvmaror och uppåt.
Kan se ut ungefär så här med lite uppjogg och nedvarvning.
 |
| Lite uppjogg, intervaller med vila mellan och sen lite nerjogg |
Ja helgen startades med tvåtusingar i fredags. Speciellt om man haft lite halvdåligt med träning senaste tiden hjälpte det bra att få igång benen med det lite högre tempot i omgångar som intervaller ger. Möjligen det hade sin del i det hela i och med dagens sköna morgonpass.
Alltså om man vaknar utan att klockan ringer och känner sig hyffsat pigg så har man mycket gratis redan från början. Allt blir så mycket positivare än att man skall slåss mot tröttheten först. Hade faktiskt klockan på 5:45 men redan 5:20 klev man upp och blev genast glad över att de närmaste timmarna såg ut att bjuda på perfekt löparväder. Kom faktiskt iväg tidigare då än planerat så en stund innan kl sex var man utanför dörren med fylld vätskeryggsäck och två sådana där minimala kexchoklader.
Av allt rännande senaste åren häromkring så kan man utan större problem på några sekunder avgöra ganska bra var och hur man skall springa för att få till den tilltänkta distansen. Hade planerat för 30km och när mitt obligatoriska mål vid fotbollsplan här i byn nåddes så hade man avverkat 32km. Då hade man rundat biltema och sjön lången. Kändes väldigt bra idag och den lite lägre farten gjorde man kunde hålla sig löpandes hela tiden förutom då när man vräkte i sig allt godis man hade med sig och inga som helst skador eller ont nånstans. Det är så långpass skall kännas. Inte värre än att man kan ut på nästa pass i övermorgon igen.
 |
| Lägg till bildtext |
onsdag 23 maj 2012
:-)
Sån där riktig klibbig sommarvärme idag. Som alltid bra väder och springa i. Fick en hel del positiva svar idag under kvällen. 4m51s tempo över 12km gör att det är dags att leta på nån 10km tävling framöver. Dags att slå det personliga rekordet 47m05s. Över ett år sen sist man sprang en sprinttävling.
Träningsdata
Träningsdata
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)